Tja!
Vi är som sagt två syskon som fick diagnosen gluten år 2006.
Diagnosen innebär att tarmluddet som tar upp näring i tarmen försvinner när man äter råg, vete, korn eller andra produkter man blir känslig mot. Att få denna intolerans innebär att man kommer att ha den livet ut till skillnad från om man till exempel blir allergisk bara mot vete, det kan växa bort. Men vi har valt att inte se det som ett nederlag. Att alltid få nylagad mat på snabbmatställen, hjälpsamheten som ofta uppstår hos serveringspersonal och kockar när de försöker hjälpa än att få god bra mat, att man får gå in i köket i matsalen och ibland gå före i långa köer.
Men det gäller att vara på sin vakt, skulle vi få i oss gluten får vi ont i magen ett tag efteråt. Vissa svimmar och andra kräks men det har aldrig hänt oss.
Men hur kom vi då på att vi har gluten? Det gick till lika dant när vi fick våra diagnoser. Vi hade ständigt ont i magen. Eftersom att farfar har diagnosen och att varannan generation i en släkt med gluten brukar ha gluten så trodde vi att vi kanske också hade det. Vi var då nio och sju år gamla och tog blodprov som sa att vi förmodligen hade det och sedan bekräftades misstankarna om gluten genom att vi gjorde en gastroskopi.
Nu är det skönt att bara veta vad det var som gjorde att vi ständigt hade ont och nu lätt kan undvika det. Hemma är det naturligt med glutenfritt och det går på rutin utan krångel.
Har Du fler frågor? Kommentera eller skicka gärna ett mail, [email protected] :)
Albin & Sofie